Det går utmärkt att i vårt moderna samhälle att vara singelförälder. Dagis, vab, föräldraledighet och mycket till är ordnat för att underlätta för dagens föräldrar. Nu behöver vi andra orsaker för att välja att vara ihop.
Vara ihop för att det "känns rätt"?
Riskfyllt. Känslorna är flyktiga och förföriska. Skulle vi bara följa våra känslors nycker, så skulle vi snart leva i fullt kaos.
Men för att vi helt enkelt vill det då? Nja, säger den erfarne, även vilja skiftar från dag till dag.

Det krävs någon djupare mening för att vi skall vilja och att det skall kännas rätt att vara ihop, i längden. Det finns många orsaker och lustar som driver oss att fortsätta vara ihop. Alla är inte hållbara eller hälsosamma.

Den främsta avsikten med att vara ihop är helt enkelt att stödja varandras utveckling. Människan har en inneboende drivkraft att utvecklas, påhejat av nyfikenhet och sammansatt otillfredsställelse. Man anar att det finns något spännande runt hörnet.
Därför går vi på allehanda kurser, reser till främmande platser, läser om nya idéer och ting. Allt kittlar vår lust att lära oss och utvecklas.

När min partner lär sig något nytt, prövar en ny tanke eller har kommit till någon ny insikt så är det en stor utmaning för mig själv. Hon/han har ju förändrats. Förhåller sig kanske till livet och mig på ett nytt sätt. Det är inte längre som förr. Och jag måste anpassa mig. Respektera de nya och ovana. Då utvecklas jag själv.
Tillsammans har vi tagit ett litet steg till i vår egen utveckling och relationen har fått en ny nyans.

Så länge man stödjer varandras utveckling så växer och utvecklas åxå relationen. När relationen slutar att växa så dör den, kärleken försvinner och man skiljs åt.

När din partner vill gå på kurs och lära sig något nytt så uppmana honom/henne att komma hem och vara någon annan! Och om hon/han gör det, ta fram champagnen och fira.

/se även i arkivet: Varför vara ihop med just henne/honom /