Det bästa med att vara tillsammans med någon – bo ihop, ha familj eller ett parförhållande – är att man har chans att lära sig så mycket om den personen som man bryr sig mest om, nämligen sig själv.

Men allt är inte roligt eller positivt eller fint av det man ser av sig själv. Det som vi fått lära oss är dåligt, fel, inte passande, inte klädsamt eller bra kan vi lätt skämmas för. Och det vi skäms för vill vi gärna dölja för omgivningen. Vilket betyder att vi inte accepterar att vi är den vi är, utan vi accepterar de goda sidorna och håller undan dom dåliga. Tyvärr fungerar inte det. Dom dåliga sidorna kommer fram i alla fall. När vi blir provocerade, är trötta, otillfredställda, stressade etc.

Skammen i sig är alltså det stora problemet. Att vi faktiskt har s.k. dåliga sidor gör oss bara mänskliga. Att hantera våra dåliga sidor så att dom inte drabbar omgivningen i alltför stor utsträckning, är vårt eget ansvar.

Det märkliga är att vi överhuvudtaget skäms. Varför skall man skämmas för att man är mänsklig? Det är en fråga som man kan diskutera en kväll när man sitter och myser i soffan, eller med sina närmsta vänner under en god middag.

Hur lärde vi då oss att skämmas?
När vi var riktigt små skämdes vi aldrig. Vi bara var som vi var. Tyvärr är det endast få utav oss som blev accepterade för den vi var med alla fel och brister. De flesta av oss blev utsatta för uppfostran. Fick lära oss vad som var rätt och fel, om moral, fint uppträdande, hänsyn och annat nyttigt. Så långt är allt gott och väl. Men ibland tog uppfostran sådana uttryck att vi inte lärde oss något annat än att skämmas. Vi lärde oss att vi var dåliga, inte värda något, elaka, bara tänkte på oss själva etc. Bara för att vi kanske yttryckte vår vilja eller önskan.

Det som lärde oss att skämmas var i huvudsak dessa omständigheter:

1.Vi blev förödmjukade. Med nedsättande kommentarer eller med andra åthävor.
2. Vi blev jämförda med andra. Storasyster, brodern, klasskamraten eller hunden.
3. Vi fick höra om Idealen. Grannens fina barn. Den duktiga kusinen. – Tänk om du kunde vara som han/hon.
4. Vi blev förtryckta. Fick alltid vänta till sist av någon outgrundlig anledning. Fick inte vara med, utan förklaring. Eller med en förklaring som vi inte förstod.
5. Vi blev omhändertagna, när vi inte behövde det. Fick inte pröva vår egen förmåga.
6. Vi blev utsatta för allehanda fysiska övergrepp.
7. Vi blev kritiserade.
8. Vi fick inte det stöd som vi behövde.


När vi i dag blir utsatta för sak så skäms vi. Särskilt tydligt är det när den som står oss nära utsätter oss för det.

Så kom ihåg att det egentligen inte är något fel på dig. Du är bara en vanlig människa.